tisdag 13 april 2010

Kontakt i cyberrymden

eller kärt återhörande. En av mina vänner skriver veckobrev. De har varit en kär läsning och så en dag upphörde de att komma. Jag funderade en hel del på varför. Så tog jag mig i kragen och sände iväg en e-post. Allt för att kompisen skulle veta att jag saknade veckobreven.
Svaret kom med vändande post. Jag var borta från sändlistan för att inga livstecken kommit från mej till honom. Så typiskt mej. Överlycklig över att höra från mina vänner men dålig, nej usel, på att själv skriva och berätta hur jag har det.
Nu är cyberlänken uppkopplad igen och nu är det upp till mej att också underhålla den.
Tacksam för en vän som alltid varit rak och ärlig mot mej fick jag en knuff i rätt riktning.

2 kommentarer:

  1. KUL
    att se dig cyberrymden, jag inser att jag missat dig nu under lång tid. Nu finns du på mina blogglistor. Mvh och kram PA

    SvaraRadera
  2. Har nu läst allt. Några råd: skriv oftare, skriv kontroversiellt, länka till till artiklar i tidningar och på andra bloggar så ökar läsvärdet, läsarnas antal och mervärdet.

    och du, slopa det där bokstavsfiltret, krånglar bara till kommunikationen.

    De du!
    PA

    SvaraRadera