Tid för tankar

Det blir en del resor i bilen för min del. Tid som jag mer än gärna använder för att lyssna på radion, helst P4. I bilen hinner jag också tänka. Vända och vrida på frågor och utmaningar. Planera för det som ska sägas eller skrivas. Allt kan bearbetas för och emot för att till slut stanna vid det som blir bäst ur flest vinklar. Tiden i bilen är en tid för tankar.

Fast å andra sidan, de bästa tankarna och ideerna föds i samtal tillsammans med andra.

Om vi inget gör så kanske det går......

...... eller som myten säger om strutsen jag gömmer huvudet i sanden. Vad händer då?

Idag fick jag ett pressmeddelande. Den borgerliga majoriteten i landstinget inbjuder nu, fem i tolv, till caféträffar om vårdvalet på tre platser i länet.

Inom S i Jönköpings län har vi folkbildat om vårdvalet sen i oktober. Så som vi i arbetarrörelsen vill och ska göra vid stora systemskiften. Vi har folkbildat tillsammans med ABF och fått det kallat skrämseltaktik. Vi har åkt på varje inbjudan och informerat. Vi har varit på partimöten, hos handikapporganisationer, hos seniorer och fackliga. Berättat, förklarat och svarat på frågor. Varit ärliga om det som vi inte tycker lika med majoriteten.

Nu pågår valet för länsinvånarna. En hel del synpunkter kommer från undrande länsinvånare, en del ganska kritiska. Då bjuder den borgerliga ledningen in till olika konditorier för att prata vårdval. Är det bättre sent än aldrig? Vem betalar fikat? Varför gör de det nu?

Frågorna kring vårdvalet är inte färre idag än när vi tog beslutet. Själv är jag mest nyfiken på var notan för detta projekt slutar. Undrar om det kommer nån redovisning. Eller gör de som strutsen?

Läget då? Hinner du vänta på svaret?

Hur ofta ställer vi inte frågan "läget då?" när vi möts. Jag gör det ofta. Hur ofta förväntar jag mej något annat svar än "jodå bra, själv då?" Inte så ofta får jag erkänna.

De senaste två dagarna har jag vid två olika tillfällen mött personer som sagt till mej att jag ser trött ut! Det kanske jag gör men konstigt nog känner jag mig inte så trött. Konstigt nog har detta ändå inneburit att jag tittat extra noga i spegeln om jag är glåmigare än vanligt. Tycker inte det. Sen har jag funderat på om jag sover sämre, orkar mindre osv. Nekande här med. Men frågan har ställts och jag letar efter svaret. Ändå vet jag att frågan är ställd av omsorg.

Andra gånger har jag mött de som sagt att jag är glad och ser pigg ut. Då blir jag glad men jag lägger inte alls så mycket energi på att försöka förstå vad personen ifråga sett.

Jag ska försöka bli bättre på att vänta in svaret från de jag ställer frågan till. Men framför allt ska jag ge mer sådant till mina medmänniskor som ger energi och stärker.

Lik sin far

Idag har jag varit på Äldremässan i Jönköping. Förste talare ut idag var Joakim Palme. Det var inte utan att jag log lite grann. När han stod där i talarstolen så såg jag samma fotrörelser som hos hans far fast i mindre skala. Sättet att hålla i talarstolen var detsamma som pappans. Även sättet som han talade på så kunde jag höra samma fraseringar somhans pappa Olof Palme använde.
Men det jag mest bär med mej från hans föredrag var ett begrepp han använde. Ofta talas det om offentlig sektor och det låter lite luddigt i kanterna. Han använde istället ordet välfärdstjänstesektorn. Jag blev varm om hjärtat och ska jobba på att använda det begreppet istället. Visst är det både varmare och tydligare?
Fast å andra sidan så användes ett annat begrepp också, investera i humankapital! Det är inte så enkelt. För egen del väljer jag nog att använda begreppet satsa på människan och hennes möjlighet till ett gott liv.